En kvinnas frigörelse av Édouard Louis

 Wahlström & Widstran 2022

”Allt började med ett fotografi. Jag visste inte att bilden fanns eller att jag hade den- vem kan ha gett mig den, och när?” Så börjar Édouard Louis fjärde roman, En kvinnas frigörelse.


Fotografiet föreställer hans mamma som ung utstrålande frihet och lycka. Något han inte sett henne göra under sin uppväxt. Detta startar hans försök att förstå vem hans mamma är och varför hennes liv blev så kantat av våld och misär.

Efter tre romaner som alla rört sig i miljöer där våldet och förtrycket funnits, våldtäkten och mordförsöket i Våldets historia, våldet i klassförtrycket Vem dödade min far? och våldet mot den som är homosexuell i Göra sig kvitt Eddy Bellegueule, handlar denna fjärde roman om våldet mot kvinnan, och hennes ofria liv. Kvinnan som i stort sett osynlig bara finns där i hans och familjens liv och utför allt arbete i hemmet i den roll kvinnor tilldelas och den syn på kvinnor som fäder för vidare till sina söner.

Édouard Louis har alltid en förmåga att skriva angeläget, och nära sin läsare, man stiger in i texten och kan inte sluta läsa. Dock saknar jag något boken igenom; något att höja näven emot, någon att adressera förtrycket till.  

den tidigare boken Vem dödade min far? riktas en ilska och anklagelse mot de politiker som möjliggjort klassförtrycket. Mot det patriarkala förtrycket som tagit friheten och möjligheterna ifrån modern riktas dock inte någon näve annat än mot modern som borde ge sig av.

Jag saknar den höjda näven, någon att adressera förtrycket till. Den rättmätiga anklagelsen mot förtryckarna, som i förlängningen borde leda till kollektiva förändringar.

 Lösningen blir istället flykt, från mannen till en annan man, från landsbygden till staden. Det gör att jag som kvinna och läsare upplever att den rättmätiga anklagelsen mot förtryckarna, som i förlängningen jag vill ska leda till kollektiva förändringar- aldrig kommer. Flykten blir den individuella lösningen på ett systemfel. Det gör mig sorgsen. Édouard Louis skriver tidigt i boken: Varför känns det som jag skriver en sorglig historia när jag har föresatt mig att berätta historien om en frigörelse? Den känslan håller i sig. Det är ett sorgligt tillstånd, kvinnors underordning plus klassförtrycket. Att arbetarkvinnor får nöja sig med smulor av livets möjligheter. 


Tidigare publicerad i KLASS 1/2022

 


Populära inlägg