Perfect Days- film

 

Perfect Day är en film om enkla men stora värden i livet. Filmen är gjord av Wim Wenders och handlar om toalettstädaren Hirayama som bor i Tokyo. 

Hans liv är inrutat, mycket enkelt men han lever i nuet och tar alla tillfällen i akt att uppleva skönhet, konst och litteratur. Skönheten i träden i dungen där han äter sin medhavda smörgås på en rast mellan toalettstädningarna, litteraturen i böckerna han köper i ett litet antikvariat och läser innan han somnar på sin sovmatta i sitt enkla hus. Det händer ingenting, förutom livet, det största av allt. En skrivcoach som vill skapa cliffhangers skulle stå helt rådvill. Här är livet nog och det är faktiskt så som många liv ser ut, arbetarliv. Man arbetar, det är det största, inte för att man känt sig utvald i något slags toalettstädarkall, utan för att det är det jobb man har, oc h jobba måste man, för att äta och ha någonstans att sova. 

Filmen beskrivs som feelgood, vilket får mig att frusta ut i ett galet skratt, herregud! Men hur ska någon som aldrig befunnit sig i en situation liknande den som Hirayama, i troligen generationer, förstå inställningen, att det bara är och så är. 

Jag älskade filmen och bar den med mig i veckor efteråt. Som filmen Sorry we missed you, en film som förmår beskriva livet sedd ur den strävsamme arbetarens perspektiv.